Överenskommelsen vid FN:s klimatkonferens i Dubai om att länder ska ställa om från fossila bränslen markerar en historisk milstolpe. Men, flera potentiella kryphål kan motverka den snabba utfasning som behövs. Betydande framsteg gjordes också när det gäller fonden för skador och förluster – och ett globalt mål om klimatanpassning beslutades.
Finns det fortfarande olösta frågor efter att årets klimatförhandlingar har avslutats och vilka frågor behöver tas upp på nästa klimatkonferens 2024?
Den 19 december sammanfattar experter, väl insatta i klimatförhandlingarna, årets förhandlingar och vad dess resultat betyder för klimatutmaningen som världens länder står inför.
Talare
Maria Jernnäs vid Linköpings universitet och aktiv i forskningsprogrammet Mistra Geopolitics kommenterade ländernas åtagande live från Dubai i SVT Aktuellt utifrån UNFCCCs NDC Synthesis report, som sammanställs varje år innan COP.
– Ländernas ambitioner har ökat sedan Parisavtalet antogs år 2015, men deras nuvarande åtaganden motsvarar endast en utsläppsminskning med 3 procent till år 2030 jämfört med 2019. FN:s klimatpanel IPCC bedömer att vi behöver en minskning med 43 procent för att nå Parisavtalets temperaturmål.
Panelsamtalet hålls på engelska och leds av professor Björn-Ola Linnér, Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, och programchef för Mistra Geopolitics.
19 december, kl. 13.00-14.30 CET (webbinarium)
Samtalet arrangeras av Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet i samarbete med Mistra Geopolitics forskningsprogram och Stockholm Environment Institute (SEI).
Maria Cole, senior kommunikationsansvarig för Mistra Geopolitics vid SEI
[email protected], +46 70 224 2022
Ylva Rylander, pressansvarig för Mistra Geopolitics vid SEI
[email protected], +46 73 150 3384
Design and development by Soapbox.