Sveriges kommuner adresserar sin klimatpåverkan med SEI:s Konsumtionskompass

När världen nu står inför accelererande utsläpp av växthusgaser – allt större klimatutmaningar och konsekvenser av dessa – ökar vikten av att ta hänsyn till utsläpp som genereras av vår konsumtion i Sverige såväl som inom EU. En stor del av våra utsläpp omfattas inte av Sveriges klimatpolitik. Det handlar om utsläpp som orsakas av vår konsumtion – så kallade konsumtionsbaserade utsläpp.

Våra konsumtionsmönster genererar utsläpp i andra länder och genom att synliggöra dessa utsläpp förstår vi bättre vilka åtgärder som krävs för att minska dessa. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp uppgick till totalt 8,5 ton per person och år 2021, enligt Naturvårdsverket.

Parisavtalets mål är att hålla den globala medeltemperaturökningen långt under två grader och sträva mot att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. För att vi ska ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader krävs en radikal minskning av utsläppen på både nationell och internationell nivå.

Parisavtalets mål tolkas ofta som att utsläppen måste minska till cirka ett ton per person till år 2050, läs mer på Naturvårdsverkets webbplats. FN:s Klimatpanel IPCC sammanfattar förväntade klimateffekter i sin Special Report: Global Warming of 1.5 °C – Summary for Policymakers.

SEI:s Konsumtionskompass kartlägger utsläpp från konsumtion

Konsumtionskompassen analyserar och visualiserar konsumtionsbaserade utsläpp för hushållen i Sveriges samtliga kommuner och postnummerområden. Genom Konsumtionskompassen har svenska kommuner och myndigheter för första gången fått möjlighet att öka sin förståelse för skillnader och likheter i hushållens konsumtionsmönster över hela Sverige. Detta innebär att kommuner och myndigheter nu bättre kan utforma anpassade styrmedel och åtgärder, med målsättningen att minska våra utsläpp från konsumtion.

Den första versionen av verktyget, Konsumtionskompassen, lanserades av SEI i april 2022 och baseras på data från 2019. Med ny finansiering från Formas arbetar SEI nu vidare med nästa version av Konsumtionskompassen. Vidareutvecklingen innefattar bland annat att integrera verktyget på webben, inkludera dataserier över flera år, introducera en ny geografisk indelning, visualisera beräkningarna med hjälp av interaktiva kartor samt erbjuda möjlighet att skapa framtidsscenarier.

SEI:s Konsumtionskompass har sedan lanseringen fått mycket positiv uppmärksamhet av framför allt kommuner, länsstyrelser samt svenska medier och har bland annat generat medieartiklar i Sveriges Television, TV4, Sveriges Radio, Dagens Samhälle, Sundsvalls Tidning och andra nyhetsmedier. Konsumtionskompassen användes även i Aktuell Hållbarhets årliga rankning av kommunernas hållbarhetsarbete 2023.

Höga inkomster ökar ofta konsumtionen och utsläppen

Konsumtionskompassen visar att svenskarnas bilresande, livsmedel och flygresande hör till de konsumtionskategorier som bidrar med störst klimatpåverkan, följt av kategorier som möbler och underhåll av bostaden samt sport- och fritidsaktiveter. Analyser visar även att kommuner med högre genomsnittsinkomster generellt uppvisar högre klimatpåverkande utsläpp från konsumtion. Andra tydliga samband uppträder emellertid också så som till exempel högre utsläpp från bilresande på landsbygden och högre utsläpp från flyg i storstadsområden oavsett inkomstnivåer.

Sett till hushållens genomsnittliga konsumtion visar verktyget att utsläppen i Sveriges alla kommuner varierar mellan ca 5,5 och 8,2 ton koldioxidekvivalenter per person, exklusive offentlig konsumtion. Mellan hushållen inom varje kommun är skillnaderna dock betydligt större och kan variera med så mycket som 3,5 och 17,8 ton koldioxidekvivalenter i genomsnitt per postnummerområde. Ett av verktygets viktigaste bidrag har varit att illustrera skillnaderna i klimatpåverkan från hushållens konsumtionsmönster på postnummernivå.

Verktyget analyserar 110 olika konsumtionskategorier 

I nuläget omfattar Konsumtionskompassen en databas över hushållens utsläpp från konsumtion med statistik per kommun på postnummernivå. Analysverktyget analyserar över 110 konsumtionskategorier, samt tillhandahåller en funktion som ska fungera som stöd för kommunernas arbete med att identifiera effektiva styrmedel och åtgärder för att minska de utsläpp som genereras inom olika konsumtionskategorier.

I det fortsatta arbetet kommer SEI bland annat att öka användarvänligheten genom att integrera verktyget på webben, något SEI hoppas ska få fler målgrupper att hitta till verktyget. En översyn av datakällor pågår också löpande under projektets gång. Den nya versionen av Konsumtionskompassen beräknas lanseras i slutet av 2024.

”I nästa version av Konsumtionskompassen vill vi öka användarvänligheten och utveckla grafiken och visualiseringen av utsläppen, med det når vi förhoppningsvis också fler målgrupper. Kopplingen mellan socio-demografiska grupper och deras utsläpp kommer också att analyseras, men detta genomförs inom ramen för vår forskning och kommer i nuläget inte att integreras i själva verktyget,” avslutar SEI:s Katarina Axelsson.

Kommunerna säkerställer kvalitet och bidrar med kompetens

Kommuner och organisationer använder SEI:s Konsumtionskompass inom ramen för sitt strategi- och kommunikationsarbete eller för att prioritera åtgärder för utsläppsminskningar. För att utveckla verktyget har en enkät skickats ut till nära 40 kommuner i Sverige, ett flertal länsstyrelser och andra användare av verktyget. Enkäten syftade till att öka förståelsen för hur kommuner och andra arbetar med verktyget i dag, samt inhämta förslag på utvecklingsområden. Citaten nedan illustrerar några av svaren på frågan hur kommunerna använt verktygets beräkningar så här långt:

”Vi har använt verktyget för att kunna jobba mer lokalt med konsumtionsbaserade utsläpp. Vi har kunnat kommunicera mer konkret inom kommunen, förvaltningen och externt till olika samhällsaktörer.”

”Vi har använt det som ett underlag för att förstå olika aspekter kopplat till klimaträttvisa, för att förstå hur befolkningen i staden konsumerar och inkluderat det i vår klimathandlingsplan.”

”Det har varit väldigt intressant att analysera överlapp med andra kartläggningar som t.ex. socioekonomiska, vi har också fått en bättre förståelse över utsläppen inom kommunen.”