Med hjälp av detta verktyg får Sveriges kommuner nya möjligheter att identifiera konsumtionsområden där det finns behov av riktade styrmedel och åtgärder, anpassade efter skillnaderna i hushållens konsumtionsmönster för att erhålla bättre effekt från planerade åtgärder.
SEI:s Konsumtionskompass ger oss förståelse för vilka konsumtionskategorier som utgör så kallade hotspots och ger en bra utgångspunkt för viktiga diskussioner om varför konsumtionsmönstren ser ut som de gör, samt vilka förändringar som samhällets aktörer bör verka för gemensamt att få till stånd.
Nyckelbudskap
- Svenska kommuner har en viktig roll att spela i omställningen till ett klimatneutralt och hållbart samhälle genom att indirekt och direkt främja och skapa incitament för hållbara konsumtionsmönster.
- Konsumtionskompassen är ett Excelbaserat verktyg med interaktiva kartor som har utvecklats för att skapa förståelse för hushållens klimatpåverkan från konsumtion på kommun- och postnummernivå.
- En analys av svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp visar på stora skillnader i klimatpåverkan från konsumtion mellan hushållen. Skillnanderna varierar från omkring 3,5 ton (CO₂e) per person och år i mer resurssvaga områden, till närmare 18 ton (CO₂e) per person och år i mer resursstarka områden.
- Verktyget bidrar till att konkretisera den omställning vi står inför. Genom att skapa förståelse för variationerna i hushållens klimatfotavtryck på postnummernivå och inom olika konsumtionsområden, ges Sveriges kommuner nya möjligheter att anpassa och formulera riktade styrmedel och åtgärder efter skillnaderna i hushållens konsumtionsmönster.
- Konsumtionskompassen resultat har möjlighet att bidra till viktiga diskussioner om den samlade klimatpåverkan som våra livsstilar ger upphov till, vad variationerna i hushållens konsumtionsmönster beror på, samt vilka förändringar i dessa som samhällets aktörer med gemensamma krafter kan verka för att åstadkomma.